Night Dreamer!

 

Jag sätter mig förväntansfullt ned och väntar, ser hur min älskling går upp mot scenen och jag börjar bli varm inombords! Där går min underbara Jana i den vackra marinblåa klänningen jag bad henne att ha.

Min kropp fylls av stolthet när jag ser hur hon kliver uppför trappan och hämtar den röda gitarren!

Hon går fram och ställer in mikrofonen, ganska långt ner efterssom hon är min underbara KORTA Jana!

Det är helt tyst i aulan där det sitter hundra andra nior.

 

Det är när hon spelar det första ackordet och tittar på mig som jag känner mig som den lyckligaste personen i världen! Mitt hjärta glöder och jag glömmer all stress och alla bekymmer. Gabriel, betyg, ingenting av det får plats i mina tankar och känslor. Det är min underbara kompis som står uppe på scenen och spelar låten vi jobbade på tillsammans igår! Hon är otrolig och hon har inte änns börjat sjunga än...

 

Den stunden jag hör henne börja sjunga är obeskrivlig. En våg av en gyllene, solig och varm känsla sprider sig i varrenda millimeter av min kropp! Fan... där kommer dem... tårarna!

 

Jag börjar grina och hör hur låten börjar närma sig första refrängen... Jag älskar det och önskar att jag fick gå upp och krama henne, men då skulle hon kanske sluta sjunga... Jag har slutat andas och sitter helt uppslukad. Vid varje liten blick hon ger mig hoppar mitt hjärta till.

 

Jag älskar henne!

 

Hon fortsätter spela och jag fortsätter grina. Tänk om jag vore så modig som hon! Det skulle nog stiga mig åt huvudet... Hon är min hjälte!